Dagdrömmer...

Sitter med kaffemuggen vid mitt skrivbord, inne på mitt lilla kontor på jobbet och drömmer om allt som jag skulle göra om jag bara slapp gå hit hela tiden.
Jag tror att just jobba aldrig kommer bli min grej, riktigt. Att åka nånstans 5 dagar i veckan och göra saker som jag själv inte kommer ha nån nytta av eller ens inte alltid tycker är särskilt roligt, känns helt enkelt inte bra. Inte ens när jag drev min egna verkstad gick jag till jobbet varje dag med lätta steg. Förmodligen har jag en liten tonåring kvar bakom pannan som sparkar bakut så fort nåning SKA göras. För även om jag egentligen tycker att vissa saker är intressanta och roliga blir det liksom omöjligt att tycka om så fort det blir ett måste. Det gäller allt från plugg till matlagning.
Jag vill göra saker som jag vill, när jag vill. Svårare än så är det inte.
Nu sitter jag i alla fall här med mitt kaffe och funderar på allt gott jag ska baka till jul och på allt pyssel jag ska pyssla vid köksbordet i skenet från adventsstjärnan. Men mitt i drömmandet kommer verkligheten inklampande och gör sej påmind... Det kommer inte bli så mycket pysslat och bakat, för jag har ett jobb jag måste gå till. Blä!
Självklart är jag vansinnigt glad att jag har ett jobb. Annars hade jag inte klarat mej så länge. Men jag kan ändå inte tycka att det är kul... Ett nödvändigt ont, helt enkelt.

Nähe... Dags att fylla på kaffet och fortsätta med rapporten jag håller på att skriva.