Nu var det ett tag sen sist.
Ett tag sen man sov i sitt barndomshem och var tvungen att veta, när man gick hemifrån, när man tänkte komma hem och om man tänkte vara hungrig då. Tänk att det är samma visa nu som när man var 12 år... "-Vad ska vi ha till middag?" "-När kommer du hem?" "Vad ska du göra i morgon? Hinner du hjälpa pappa med veden en stund då?"
Fast det är ganska skönt också. Hemma hos dom är man alltid ett barn på sätt och vis. Även om man ser på dom att dom tänker till lite extra när man kör ifrån dom, när helgen är över, i sin egna kombi. Det ser ut som dom tänker: -Vad hände? Vart tog åren vägen?.
Det kan jag visserligen stanna upp och undra ibland också. Särskilt när man åker hem till det lilla småländska sammhället man växte upp i och det är sej likt. Man möter till och med samma människor i centrum. Oftast med en barnvagn, eller två, och en hund. Tiden har på ett sätt stått stilla där och på ett annat sätt så är det ju min tid som står och stampar.
Jag har samma vänner jag har haft i många, många år. Med lite från- och tillfall. Lever på ett ungefär likadant sätt med mina gamla vänner. Vi pratar skit och dricker lite öl, utan några tider att passa (mer än arbetstider) och inga barn som kräver tillbaka sin uppmärksamhet. Så det är väl min tid som står still och jag som flyttar på mej lite geografisk i stället.
Men, men... Nu behöver weekendväskan packas och katterna avskedsklappas och allt det där andra som ska göras... Allt detta tänker jag göra till en partylåt, för det är ju trots allt fredag (den 13:e)! Jump Lyssna på den hela dagen och ha en underbar helg.
Småland, here I come!
2 kommentarer:
Fasen vad fint du skriver! =)
Tack, snälla du!
Skicka en kommentar